Barndomsupplevelser och tidiga trauma

Många med långvarig smärta och utmattning har funderat över om sjukdomen kan ha att göra med saker som de varit med om i livet – jobbiga saker. Men det är inte förrän ganska nyligen som det har kommit forskning om sådana samband och även förklaringar till hur upplevelser i livet kan leda till sjukdomar. ”Många har misstänkt att det finns ett samband, men idag vet vi att det verkligen existerar”, säger Britt Bragée, disputerad fysioterapeut och forskare på Bragée Kliniker.  

”Vid sjukdomar som fibromyalgi och ME/CFS exempelvis, finns en tydligt större förekomst av svåra barndomsupplevelser, än vad det gör hos till exempel reumatiker, eller i normalbefolkningen i stort.  Det betyder inte att alla med ME/CFS eller långvarig smärta har svåra upplevelser i bakgrunden, men en mycket stor andel har det.”

Svåra barndomsupplevelser kan handla om misshandel eller övergrepp men också att ha blivit övergiven tidigt i livet och inte haft en trygg vuxen att vända sig till. Det kan också handla om att växa upp i en familj med mycket bråk, kanske missbruk och slagsmål. När ett barn utsätts för dessa saker, är det så plågsamt att stressystemet ”skenar”, både neurologiskt och hormonellt. Det får stå på alldeles för hårt och alldeles för länge och leder till en utmattning i systemen. Eftersom barns nervsystem och hormonsystem fortfarande är under uppbyggnad, så skapas inbyggda oönskade effekter. Effekter som gör det svårt för personen att komma tillbaka till mer neutrala jämviktslägen i sina system, även i framtiden som vuxen. Att ha sådana inbyggda effekter gör en människa mer sårbar för sjukdomar, i och med att immunförsvaret försvagas, inflammationsgraden i kroppen ökar, man kan få sömn- och återhämtningsproblem, muskulär smärta, buksmärta och dessutom förändringar i hjärnan som leder till sämre minnes- och koncentrationsförmåga. Det här har man inte känt till.

”Och om vården inte känner till bakgrundsorsakerna till en sjukdom vet man inte heller hur den ska behandlas”, säger Britt Bragée.

Att fibromyalgipatienter skulle kunna ha trauma i sin bakgrund har det dock spekulerats i tidigare, men det har mest lett till en fördröjning av att sjukdomen börjat tas på allvar som en fysisk sjukdom och att de som haft fibromyalgi har känt sig utpekade. Man visste ändå inte på vilka sätt trauman kan påverka det kroppsliga och hur behandlingen kan utformas med hänsyn till det.

”Nu när man vet så mycket mer om de fysiologiska effekterna av svåra upplevelser, så vill vi använda den kunskapen, säger Britt Bragée. Det viktigaste för oss är att få ett riktigt bra resultat för våra patienter. Vi vill ju att så många som möjligt ska kunna må bättre, minska sin sjukskrivning och återgå i arbete.”

”Vi jobbar inom ett område med väldigt känsliga patienter och vi behöver alltid vara varsamma i behandlingen. Traumaforskaren Bessel van der Kolk i USA är en av dem som kommit längst och har stor erfarenhet. Han ser trauma som ett kroppsligt problem först och främst och förespråkar att det ska behandlas med i första hand kroppsliga metoder, inte med läkemedel eller samtalsterapi. De kan ha en viktig plats senare, men först efter att de kroppsliga systemen kommit i någorlunda balans.”

Bessel van der Kolks numera klassiska bok om trauma och kroppen har nyligen kommit ut på svenska, Kroppen håller räkningen (Akademius förlag, 2021).

Bragée har en tyngdpunkt i rehabiliteringen på att lära ut metoder för att kunna skapa lugn och nedreglering av nervsystemet, metoder som också kan mildra effekter av trauman. Alla i personalen är medvetna om den stora förekomsten av trauma hos patienter och rehabdeltagare.

”Vi har också gjort enkätstudier för att se om patienterna vill eller inte vill bli tillfrågade om de har haft svåra upplevelser. Det svarar de att de vill. De blir gärna blir tillfrågade, oavsett om det kan leda till att de får någon specifik behandling eller inte. Behovet av att bara lyfta fram det här är alltså uttalat.”

Några fakta:

• Individer med ME/CFS har tre gånger så ofta som normalbefolkningen upplevt misshandel i barndomen, visar forskningen. Liknande siffror är det för personer med fibromyalgi. I Bragées egna enkäter har ME/CFS-patienterna markerat för många starka stressfaktorer i barndomen, och särskilt högt för övergivenhet.
• Sambandet mellan svåra barndomsupplevelser och fibromyalgi är högt både för kvinnor och män som har diagnosen.
• Ny forskning bland annat hos: Maud de Venter (Clinical Effects of Childhood Trauma in Affective Disorders and Functional Somatic Syndromes, 2020) och Alysha Renouf (Chronoc Fatigue Syndrome: Holistic Understanding and the Impact of Social Support on Distress, 2020) Svenska Gunilla Brattberg har tidigare i en studie visat samband mellan trauma och smärta som leder till oförmåga att arbeta (i ”Barndomstrauma”).
• I USA har man under många år genomfört en väldigt stor studie om svåra barndomsupplevelser och kunnat koppla dem till några vanliga folksjukdomar, som hjärt- och lungsjukdomar, cancer, diabetes (Adverse Childhood Experiences study, ACE).